Matens pris

 

Det här inlägget är inte ett dugg humoristiskt. Det är bara hemskt och lite äckligt.

Idag sändes det senaste avsnittet av Matens pris på Sveriges Radio och idag handlade det till stor del om aveln av mjölkkor. Bl.a. så besökte reportrarna ett avelsföretag i Holland där det genomförs flera experiment på kor.

En av korna hade ett hål stort som en tallrik rakt in i magen, som sattes igen med en gummipropp, där forskarna tömde henne på maginnehåll som sedan analyserades. Kon var dessutom dräktig med en kalv.

 

Varning: Filmen är ganska otäck!

 

 

 

 

Från Sveriges Radios hemsida:

 

"De fina orden om en bra djurvälfärd känns väldigt långt borta. Här är det återigen produktivitet som gäller. Ett annat sätt att minska kostnaderna är att få fram kor som ger mer mjölk på mindre eller billigare foder.

Gummiproppen i kons mage är stor som en mattallrik. Det går att lyfta på proppen. Under syns ett hål rakt in i kon, som man kan titta in i.

Skötaren ska visa. Kon vill inte. Den springer iväg.

Han drar ut proppen. Det ångar. Det skvalpar ut en gulbrun vätska.

Skötaren sticker in handen, och sedan hela armen, hela vägen in till axeln, rakt in i kons mage.

Han tar ut handen. Den är full av en gräsgegga, det som kon har ätit.

Detta är ett experiment.

Ibland tömmer de hela magen, berättar skötaren. För forskarna på universitetet i Wagening är det viktigt att veta hur man ska optimera kornas foderomvandlingsförmåga. Då kan de också producera mer mjölk, till en billigare penning."

 

Hela reportaget finns här:

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3737&grupp=10544&artikel=3570591

 

 

 


Jag får en känsla av att...

killen som städar trapphuset inte är så förtjust i mig och mina leriga stallkängor...

Men det är som sagt bara en känsla jag får när jag kommer hem och ser den här lilla diskreta lappen på min ytterdörr.

Den okände, upprörde lappskrivaren gav mig iaf ett välbehövligt skratt efter en lång seg dag i skolan, även om jag tvivlar på att det var det som var syftet :)

//Virre


Ja, jag lever!



När jag pluggade inför tentan igår så snubblade jag över ett påstående som jag antar är grundat på nogrann forskning och objektiva bedömningar.

S. Robbins, T. Judge "Essentials of organisational behaviour" 2008, s. 36.

Angående Introverta människor kontra Extroverta människor:

"Compared to introverts, extroverts tend to be happier in their jobs and in their lives as a whole. They usually have more friends and spend more time in socail situations than introverts.

(Översättning: Extroverta människor är populära och sociala)

But they also appear to be more impulsive (...) and engage in risky behaviour such as unprotected sex, drinking and other impulsive or sensation-seeking behaviour"

(Översättning: Extroverta människor super och knullar runt)

Alltså... för det första så lyckades de med att pressa in ca 90% av Sveriges befolkning i kategorin "Extroverta personer" för vad jag vet så är oskyddat sex och alkoholintag något som väldigt många njuter av och ägnar sig åt. Jo, jag vet att oskyddat sex och överdrivet alkoholintag inte är något bra. HIV och missbruk är inget jag promotar.

Men för det andra så är iallafall min uppfattning av en "sensation" inget som inkluderar vare sig alkohol eller sex (även om det kan vara väldigt trevligt), utan snarare något i stil med ett fallskärmshopp eller något annat spännande.





Men uppenbarligen tycker dessa konservativa amerikaner att sex och alkohol är aja-baja för texten fortsätter med att förklara att introverta människor är mer förnuftiga och därför håller sig undan från både alkohol/droger, rökning och riskfyllt sex/körstil (ja, detta är exakt vad de skrev).

Jag tyckte, efter att ha läst första stycket, att jag nog kunde räkna mig själv till kategorin av sociala, lyckliga Extroverta människor och blev därför lite putt när jag sedan insåg att det innebar att jag även var en liten slampa och dessutom en fyllbullt...

Kanske är det jag som inte har någon självinsikt :)






Det här blev det första inlägget på väldigt länge. Det är mycket som händer nu, mycket saker som kommer att förändras. Det är spännande :)
Ska uppdatera så fort jag vet mer!

/Virre


En singeltjejs betraktelser

Nu när jag blivit singel igen så faller det sig naturligt att jag har börjat kollat in representanter av det motsatta könet lite mer noggrant än tidigare. När jag fortfarande tillhörde den andra halvan av ett förhållande så hade jag på mig de där skyddsglasögonen som man alltid får när man är kär i någon. De som gör alla människor vackra och ramar in världen i ett rosaluddigt skimmer. De skyddsglasögon som får dig att peka ut Jörgen Jönssons look-alike på kåren och glatt utbrista: "Han då?!" till din väldigt skeptiska tjejkompis som är singel och därmed ser hur världen (och den drängfulla rödtotten på andra sidan baren) egentligen ser ut.
Nu har dessa skyddsglasögon iallafall brutalt ryckts av mig och en aning bländad står jag inför den bistra verkligheten...och den är bister.... Hur länge var jag borta? Vart fan tog alla trevliga killar vägen under tiden?

Förra helgen var jag på genomresa i min gamla hemstad Örebro och där verkar situationen vara extremt illa. Kort sagt kan man dela in killarna i Örebro i tre huvudkategorier:

1. Sportfånarna - Dessa killar känns igen med hjälp av:
* Det halvlånga håret, gärna med en liten uppåtböj i nivå med öronen som formats av kepsen/mössan.
* Att de alltid har keps/mössa på sig inomhus, även i mitten av maj när den första värmeböljan slagit till. Tanken på att dra fingrarna igenom den svettiga kalufsen är knappast tilltalande.
* Att de har jeansen instoppade i tubsockorna

Dessa killar ser också ständigt dumkåta ut.

2. Bilfjantarna - Vanliga kännetecken är:
* En tröja som är så tokigt tajt att bröstvårtorna riskerar att skava hål i den (gärna i vit bomull)
* De ser ut som att de enbart livnär sig på proteinshakes och diverse illegala preparat
* Importerade bilar med högerstyrning och överdimensionerade kjolpaket.

Plus det faktum att man kan höra ett distinkt "dunka-dunka-dunka" så fort de befinner sig inom en radie på fem kilometer.

3. Volvoraggarna - Ja, var ska man börja? Den fransiga jeansvästen/jackan med ett Volvo-emblem, storlek Brasilien, på ryggen är en klassiker. Trasiga jeans till ett par träskor eller boots toppas gärna av en keps som är så ingrodd med smuts att man för länge sedan glömt den ursprungliga färgen.

Dessa testosteronstinna fotsvettshanar färdas ofta i grupp i sina sönderrostade 245:or där de tillbringar 23 timmar av dygnet, något dimmiga av wunderbaum-ångorna. Helst lämnar de inte sina bensinslukande respiratorer överhuvudtaget vilket innebär att all social aktivitet sker genom nedvevade sidorutor. 

Men skulle du någonsin träffa ett ensamt exemplar till fots ska du vara noga med att inte möta hans blick. Utan sin bil och sina vänner är nämligen all den självsäkerhet han brölar ut på Stortorget om lördagkvällarna som bortblåst och han blir så osäker och generad att han riskerar att få en hjärtinfarkt och dö på fläcken.

Som grädde på moset talar representanterna från samtliga nämnda kategorier en dialekt som även skulle få den skönaste Adonis att framstå som tämligen osexig.

Självklart finns det guldkorn i denna brokiga sandlåda. Killar som äger en spegel men som kan gå förbi den utan att fastna där i 50 min. Killar som inte använder sin bil som penisförlängare och som kan föra en vettig diskussion med blicken i ögonhöjd istället för tutthöjd. Killar vars framtidsplaner sträcker sig längre än till nästa helg. Killar som man faktiskt vågar visa upp för papsen utan att han får något mordiskt i blicken.

Men dessa små guldklimpar tillhör en skygg minoritet, mer sällsynta än den vita noshörningen. Så fort de blir lediga och kommer ut på marknaden är någon företagsam tjej där och norpar honom snabbare än man hinner säga "Hej sötno...". Sedan vaktar hon honom med en intensitet som påminner om en utsvulten lejonhona som fångat en saftig antilop till lunch. Fraser som "Man har roligare som singel" och "Girl power" är raderade i hennes minnesbank och skulle man våga sig på så mycket som ett leende i rikning mot föremålet för hennes ömma låga riskerar man allvarliga fysiska skador som följd.

Situationen är med andra ord ganska hopplös!

För att inte låta som en desperat bitterfitta måste jag ju avsluta det här inlägget med att skriva att det faktiskt är ganska kul att vara singel igen ändå. Dessutom har jag ju hittat min egen lilla guldklimp :) Tyvärr så befinner han sig ju i helt fel land för tillfället.






Nä, nu är det dags att resa sig från soffan och dra fram grodan innan dammråttorna äter mig levande. I morgon är det äntligen dags för kryssning! :D

/Virre

Kryssning!

Sitter och kollar på Färjan just nu. Jisses vilka tomtar det finns! Och alla verkar samlas på en och samma båt :)
17e maj är det dags för cirkus 125 tomtar från Högskolan Dalarna att samlas på just denna båt. Tokladdad redan nu!! :D
Inför vårens kryssning har jag gjort listor på "Tre-saker-jag-ska-undvika" och "Tre-saker-jag-ska-göra".

"Tre-saker-jag-ska-göra":

1. Lära mig ett smidigt sätt att skutta upp i en överslaf utan att visa hela härligheten.
Vill inte bli kallad för "Skrevet" i ytterligare ett halvår...

2. Se Mariehamn istället för att ligga däckad  nere i hytten och snusa.

3. Knacka innan jag går in i en hytt så jag slipper se främmande, nakna, guppande rumpor
(tur att jag hade tagit ur linserna!)



"Tre-saker-jag-ska-undvika":

1. Gå vilse

2. Sparka ut en flaska sötsliskig lakritssprit över heltäckningsmattan i hytten.
(Inte det första man vill känna lukten av morgonen efter)

3. Bjuda in ca tio främmande killar till efterfest i hytten kl 5-6 på morgonen och två minuter senare, när festen är i full gång, komma på att jag nog egentligen ville sova...

Dessutom ska jag: Komma över min kissa-på-bussen-fobi. Det var ingen höjdare att behöva vänta i ungefär en timme utanför terminalen innan jag kunde komma åt en toa när jag blev kissnödig redan innan bussen lämnat Falun.



/Virre

Påskafton

 
Carina fixar påsksill



Grillpremiär nere vid sjön



      



Det eldades lite allt möljigt.

        
                                                                            FLAM!


"Nak nak nakkin ån hävens dåååårr.....!" 



Ju fler öl desto suddigare bilder... 





/Virre

  

Det är en konspiration!

Det här var det första jag såg när jag slog upp mina gröna i morse:



Han hängde och dinglade ovanför mitt ansikte ifrån en tråd i taket... uuuuuuuhh.........

Vad är det med dessa småkryp?!
Jag tror att de har små sammankomster på kvällarna där de bestämmer vem som ska krypa ner i min säng den här gången och skrämma vettet ur mig, en konspiration är det!

Till alla äckliga insekter vill jag bara säga: Det räcker nu! Jag tycker inte om er, lämna mig ifred!

Vill hellre ha en duva i väggen som Joanna, istället för alla dessa läskiga småkryp.

Nu ska jag kila iväg och köpa korv till kvällens grillfest :)

/Virre


...

Ibland räcker det inte med att älska någon med hela sitt hjärta.


Livet på landet...

...kan vara en obehaglig överraskning ibland.
Igår kväll, efter att ha suttit och myst framför brasan med en kopp te, såg jag fram emot att få krypa ner i södra Sveriges skönaste säng (helt sant!). Speciellt efter att ha spenderat de senaste nätterna på diverse mer eller mindre bekväma soffor. Jag plockade fram bästaste mys- och sovtröjan, som Carina till och med hade tvättat (troligtvis för att den började likna en sanitär olägenhet) och kröp skapligt nöjd ner i bingen.

Precis när jag är på väg att somna killar det till i nacken. Halvt sovande kliar jag lite lätt och vänder på mig. Men strax killar det till i nacken igen. Lite lätt irriterad kliar jag ännu hårdare och drar sedan beslutsamt täcket över huvudet. Nu SKA jag sova!
Då flyger något som låter som ett jetplan rakt in i mitt öra.

Med ett vrål hoppar jag upp ur sängen och börjar headbanga med en frenesi som skulle ha imponerat på den mest inbitne hårdrockare. Precis innan jag riskerar att få en allvarlig hjärnskakning slutar jag och fumlar efter glasögonen för att försöka få syn på monstret som försökte ta sig in i min hjärna. Men golvet är tomt.
Medan jag står där och blänger känner jag hur det killar i nacken igen. Panikslagen sliter jag av mig tröjan och skakar den häftigt tills jag är helt säker på att den måste vara tom.

Till saken hör att jag inte är överdrivet förtjust i småkryp. Speciellt inte efter att ha vaknat en morgon i vår gamla lägenhet och upptäckt att mitt rum, inklusive min säng, blivit invaderat av en armé ambitiösa myror, yuk! 



Men tillbaka till monstret. Efter att ha skakat tröjan granskar jag golvet och övriga rummet för att försöka få syn på min oinbjudne sängkamrat - Nada!
Jag river upp alla täcken och kuddar utifall att han kanske har gömt sig där. Men jag hittar ingenting...

Har jag inbillat mig? Håller jag på att bli knäpp? Har den senaste tidens stress slutligen tagit ut sin rätt?
Bedrövad sätter jag mig ner i sängen igen.

Då ser jag något litet och grönt som kryper upp ur huvan på min tröja, AHA! Gottcha!

Snabbt som ögat virar jag in honom i tröjan och kutar ner för trappan och ut genom ytterdörren.
Från badrummet hör jag Carinas röst då hon frågar vad jag pysslar med där jag står halvnaken på trappan mitt i natten och skakar min tröja medan jag hojtar något osammanhängade om insekter i örat.

Resten av natten sov jag med ett halvt öga öppet ifall någon av monstrets kusiner skulle våga försöka sig på att krypa ner i min säng. Känner mig inte så utvilad nu...



Otäcka odjur!

/Virre

Rundresa

Hemma kan vara på så många olika ställen. Jag har räknat till att jag har ungefär fem "hem". Mitt eget i Falun, pappas lägenhet i Örebro, mammas lägenhet i Örebro, mammas lägenhet i Norrköping och pappas hus i Sjötorp.

Splittrad, jag?

Mest hemma är nog ändå Sjötorp. Det finns ingenting bättre än att komma dit varje år när skolan slutar och veta att man har tre hela månader framför sig där med allt vad det innebär av båtåkande, badande, fiskade, bastande, glassätande m.m. :)



Just nu är det inte så jävla mysigt dock..
Hela köket är utrivet och det mesta av det verkar befinna sig i mitt rum. Dessutom är det här huset fullt med minnen som jag inte vill bli påmind om just nu.


Varje gång som jag åker hem och ska hälsa på familjen så känns det som att jag reser runt halva Sverige, vilket jag i stort sett gör iofs.

Har varit i Örebro i några dagar nu och hunnit med att träffa mamma, fira mormor (även om hennes födelsedagspresent råkade följa med mamma till Norrköping..) och leka lite med Joanna. Den enda som jag inte hunnit träffa är Linda vilket känns väldigt trist. Men alltid är det någon som man inte hinner med, dygnet har för få timmar!

Igår hade jag även en supermysig dag i Askersund :) Är väldigt glad att jag äntligen åkte dit.
Tack för en fin dag hjärtat, du är min egen lilla sol i mörkret.



Och idag åkte man från solen in i regnet...

Men Sjötorp är Sjötorp, man kan inte må dåligt här.  Om mina übernyttiga föräldrar bara kunde införskaffa lite påskgodis!
Det är nästan straffbart att inte ha godis hemma när det snart är påskafton.

Jag och Joanna var och handlade onormalt mycket vita bönor i tomatsås och sprang på de här små söta figurerna. Joanna blev lite crazy och tog typ tjugo bilder.




Så här pillemariska ser vi ut när vi handlar :)


/Virre

Självinsikt: Jag är nog allt en liten tvättstugebitch.

Kom nyss hem från skolan där vi hade träffat Jocke och Sara för ett litet improviserat seminarium angående vår enkät. De hade 22 kommentarer(!) på vår lilla enkät med 10 frågor, pust!
Trots att det var mycket konstruktiv kritik och de var väldigt positiva så var det ändå en hel del att ta tag i efteråt. När jag kom hem snurrade det i huvudet både pga av C-uppsatsen och av hunger. Då min tvättid redan börjat bestämmer jag mig för att slänga in tvätten innan jag lagar mat. Dåligt val.

När mitt blodsocker är lågt förvandlas jag från en trallande glad liten tjej till ett dreglande blodtörstigt troll som exploderar vid minsta irritationsmoment (eller så börjar jag storlipa, det är lite fifty-fifty). Så när jag kommer in i tvättstugan och ser att maskinerna är upptagna blir jag.....o-glad!

Efter att ha konstaterat att jag inte bokat fel dag (det händer ju ganska ofta) går jag bärsärk och sliter ur den blöta tvätten ur maskinerna vilket resulterar i en midre sjö på tvättstugegolvet. Med livet som insats halkar jag runt i mina tofflor och försöker proppa in min egen tvätt istället. Ingen sortering här inte! Får se hur resultatet blir sen....

Sedan river jag ner bokningslistan till bastun och skriver ett minst sagt ilsket meddelande till ägaren av de dyblöta kläderna. Orden "imbecill analfabet" förekom bl.a....

När jag är klar går jag upp för att laga mat. Eftersom min bortglömda majs antagit en ganska oaptitlig form fick jag först häva mig ner till affären och köpa ny. När jag kommer in i trapphuset igen möter jag en pytteliten blond tjej som släpar en Ikea-kasse full med plaskblöta kläder upp för trappen. Kassen ser ut att vara så tung att hon riskerar att slita armen ur led. När våra blickar möts säger hon tyst: "Hej" och slår sedan ner blicken och kämpar vidare med sin börda. Efter sig lämnar hon ett spår av vatten.

Skit också.... Det blodtörstiga trollet är borta och det dåliga samvetet infinner sig tillsammans med en ny självinsikt:

Jag är en riktigt tvättstugebitch!

 

Snälla Virre                      Virre utan mat



/ Virre

Lycka!

På fredag kommer världen bästa Emelie och hälsar på!
Vi ska till kåren och svänga våra lurviga på Rockkvällen :)



Hur många gånger har vi inte sagt att vi ska hälsa på varandra?
Men det är alltid något dumt som kommer i vägen, oväntade räkningar, halsmandlar m.m.
Den här gången ska jag verkligen hålla alla tummar och tår för att ingenting händer för det här var verkligen vad jag behövde för att bli glad igen :)

Hmmm... Nu har jag ju en oundviklig anledning till att ta fram grodan och städa lite....



/Virre

Tankspridd var ordet

Vad finns det för hopp för en sån som mig?
Har suttit hela förmiddagen och skickat iväg jobbansökningar och allteftersom tiden gick och blodsockret sjönk blev det bara mer och mer fel...

Till ett företag som sökte en marknadskoordinator skickade jag en ansökan till jobbet som projektassistent

Till ett annat glömde jag att bifoga dokumentet med utbildning och arbetslivserfarenhet

...som jag sedan skickade till det förstnämnda företaget, så de har nu två

Till ett tredje företag glömde jag bort att skriva vilken anställning jag sökte så där står det bara:
"Jag såg på ams.se att ni sökte en                   Mitt namn är Veronica..."

Efter det lyckades jag med konststycket att glömma att ändra mailadress så jag skickade tre olika ansökningar till samma företag, varav två till tjänster som de inte sökte

Jisses... Ska nog lägga ner det här för idag så att jag inte förstör min framtid helt och hållet och får jobba som överkvalificerad hamburgerflippare på donken.

/Virre

Dagen

Jag har:

Dammsugit

Shoppat loss på stan

Planterat skott



Handlat mat

Sökt jobb

Gjort fruktsallad



Läst ut en hel bok

Grubblat på ananlysen till fallstudien

Sökt kurser och utbildningar

Tröstätit godis



Sorterat all musik på datorn











Men ingenting har lindrat saknaden efter dig....

The story of my life



Jag lyckas alltid med att förstöra det som är vackert och fint i mitt liv...


Om

Min profilbild

Virre

RSS 2.0